Vilse i vardagen

Jag är torsk på rutiner. Det är ingen nyhet och ingen hemlighet.
I fyra år har jag nu bott här och under den tiden har jag arbetat fram rutiner som kommit att bli livsviktiga, men med tiden sker också förändringar som motarbetar mig.
För det första så måste jag börja dagen med att halsa en halv flaska Ica drickyoghurt. Sex klunkar ska det vara, men de får inte räknas en, två, tre, fyra, fem, sex. De måste räknas en, två, en, två, tre, fyra eftersom tvåor och fyror är så vackra. Nåde Ica om de förändrar sitt yoghurtsortiment!

Sedan har vi tidningsrutinen. Jag har alltid börjat mina hemmadagar med att gå och köpa Aftonbladet och Expressen. Men det är här som dagens vilsenhet kommer in. Jag handlade alltid mina tidningar i gottebutiken eller på macken. Den ena slog igen vid årsskiftet och den andra gick i graven i juni, så nu vet jag inte hur jag ska göra riktigt. Det är inte ett dugg längre att gå till Ica eller Netto. MEN! Det ligger åt andra hållet. Det är fel, fel, fel. Åt det hållet går man ju när man ska handla mat.

Jag är vilsen!

Och jag åt alltid middag framför Cityakutenrepriser. Först gick de varje vardag vid halv fem, sedan ändrades det till halv tre och mina matrutiner följde med. Nu går inte Cityakuten alls på vardagarna längre och jag vet inte när jag ska äta.

Jag är vilsen!

För övrigt och på tal om något helt annat så annonseras årets nobelpristagare i litteratur om ca en och en halv timma. Jag sätter min peng på Amos Oz. För Joyce Carol Oates och Tranströmer är väl för uttjatade för att någonsin få det...?