För det första så måste jag klättra upp på en stol för att nå upp så att jag kan sätta i en ny glödlampa. Och om jag säger så här; Jag har svindel. Grav svindel! Så jag står där på den 46 cm höga stolen och jiddrar med glödlampan i taket medan jag känner hur benen darrar mer och mer.
Jag är inte dummare än att jag förstår att man slår ju liksom inte ihjäl sig om man trillar av en 46 cm hög stol. Men känslan. Jag förlorar kontrollen för en stund och det får ju, som ni vet, inte hända. Men det gick bra. Jag kom ner välbehållen även denna gång.
Men nu är det ju så att affärerna börjat byta ut alla gamla välkända lampor, för att ge plats åt någon annan variant. Någon lågenergivariant, som jag ännu inte bekantat mig med.
Jag försökte nyligen. Ställde mig framför glödlamporna på ICA, men där ser ingenting alls ut som det brukade. Jag blir så förvirrad. Vad behöver jag för glödlampor, nu när de gamla trotjänarna håller på att utrotas. Näe, du. Jag handlade inga. För att få ordning på det där blir det till att ta med mamma eller pappa som kan det där och som får visa mig vad jag i fortsättningsvis bör leta upp och hålla mig till. Att så små och obetydliga saker tillåts ställa till det i hjärnan på mig är nästan lite läskigt. Hey, jag är trettiotvå år! Klart jag ska kunna reda ut detta glödlampekrig på eget bevåg. Jajaja, vi får väl se. De nya förpackningarna gör mig fruktansvärt förvirrad... Och det kan dröja innan jag gör ett nytt försök att köpa lågenergilampor, om jag känner mig rätt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar