Bränd

Vi har haft vintertid knappt två dygn och jag är redan urless på mörkret.

Jag vet i och för sig inte riktigt hur jag vill ha det, för när det är sommar och sol så längtar jag till det här höstmörkret då man får krypa upp i soffan och bara mysa. Men nu vill jag ha sol. Ljus. Solljus!
Sedan jag flyttade till lägenhet har jag varit avskyvärt vintertrött varje år. Det är litet, instängt och mörkt, mörkt, mörkt...

Jag fastnade framför resesajter av allehanda slag på nätet idag. Men jag har inte råd.

Kanske har jag det om jag lade om mina prioriteringar. Men då är jag flygrädd istället. Tror jag. Eller så vill jag bara inte åka hemifrån.

Men jag lät mig svepas med av en impuls ikväll i alla fall. Ja, jag är impulsiv OCH ospontan. Hur jag personligen definierar skillnaden mellan de tu begreppen tar vi en annan gång.

Min bostadsrättsförening har gym och spa. Och jag hamnade i solariet.
Livsfarligt säger man ju, med strålning och grejor. Men ibland vill man utmana ödet lite granna, så det gjorde jag.

Att eventuellt få lite färg på kroppen är högst sekundärt då fåfänga inte är något av mina mer utmärkande drag. Det var värme, ljus och verklighetsflykt jag behövde.

Jag fantiserade mig iväg till Thailand. Jag är bra på att fantisera och i Thailand har jag aldrig varit, så det var första gången kan man säga.

Och så brände jag stjärten.

Jag solade solarium vid några tillfällen i tonåren och det enda jag minns från dessa tillfällen är just att jag brände stjärten. Då också.

Vet inte om det är något alla upplever eller om min är ovanligt... i vägen. Men man får väl ta det onda med det goda så att säga.

....