fredag 6 november 2009

Den lyser!

I exakt etthundrasjuttioen dagar har den legat i sin skrymmande kartong på kökssoffan och acklimatiserat sig.

I exakt etthundrasjuttioen dagar har den legat där för att jag ska vänja mig vid dess existens.

Min nya golvlampa.

Den gamla har levt på övertid väldigt länge och hängt ihop endast med hjälp av silvertejp (katter + stor sak = stor sak välter förr eller senare och går sönder), så på min födelsedag i maj fick jag en ny.

Lång invänjningsperiod är väldigt typiskt mig, vad än det gäller. Men igår kände jag att vi vant oss vid varandra, lampan och jag, och tog tag i monteringsarbetet. Jag är bra på att montera saker, men det var faktiskt ingen barnlek. Monteringsanvisningen var, utan att överdriva, närmast oläsbar så jag fick lira lite på känn. Men den står stadigt och den lyser, så jag måste ha gjort alldeles rätt.
Eller i alla fall minimalt med fel.

Vi är vänner nu.

Lång invänjningsperiod ja. DVD- apparaten som jag fick förra året på min födelsedag fick ligga till sig i sin kartong, väl synlig i köket, i över ett år innan jag plastade av och kopplade in den. Sedan hade vi några trevliga stunder tillsammans innan den nu bestämt sig för att inte samarbeta längre. Jag får inte upp luckan. Vi verkar vara osams, men jag vet inte varför.

Allt jag får ligger till sig så länge att det blivit omodernt innan jag vågar ta det i bruk. Min mobiltelefon till exempel, är väl åtta år gammal. Pappa, som byter sin med jämna mellanrum, har försökt lirka över sina gamla på mig. Men det har han inte lyckats med. Nu har jag i alla fall nyligen skaffat en ny som jag tycker är hypermodern och tekniskt avancerad bara för att den har kamera. Jag ligger som sagt lite efter vad gäller det tekniska...

Men jag har en väldigt fin golvlampa! :-)



Övrigt 1: Jag är förbannad över att idag ha upptäckt att någon brutit sönder tanklocket på min bil. Jag blir ledsen och beklämd! Varför vill man förstöra eller ta saker som tillhör någon annan? Det övergår mitt förstånd, men jag får väl tacka mina föräldrar för min moraliska uppfostran...

Övrigt 2: Jag har stor lust att gå upp och sätta ett plåster över munnen på min granne. Han sjunger! Ofta, mycket, högt och inte alls särskilt bra...

God kväll!


....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar