Ka- boom!!

Ja, ungefär så lät det när det nya året smälldes in.

Jag satt här ensam på tolvslaget. (Om man bortser från fyrfotingarna, vilket man såklart inte ska göra)

Vad det säger om mig eller mitt liv vet jag inte riktigt. Jag hade alternativ. Var bjuden till kamrat Tobias som skulle ha några gemensamma vänner på middag. Men jag klarar det inte. Han bor på betydligt avstånd och att somna borta, vakna borta... Alla sängar som inte innehåller mina katter är fel sängar.

Tidigare under kvällen var jag på trerättersmiddag hos mina föräldrar. Bara jag och de, mat och frågesport. Så har de senaste fyra, fem nyårsaftnarna sett ut. Likadan mat varje år. Det kan mycket väl vara mitt fel...

Toast, oxfilé med potatisgratäng, chokladmousse med grädde och mandariner.

I år hade mamma gjort fel sallad till varmrätten. Där stod en vanlig sallad i stället för den specifika tomatsallad som hör nyårsaftonsmiddagen till.
Jag kom över det efter ett par minuter...

Framåt nio var jag hemma igen. Jag och katterna firade in det nya året.

Det har som sagt sett likadant ut, i detalj, de senaste fyra eller fem åren. Jag har förstått att en del tycker det låter sorgligt eller tragiskt att jag sitter här själv.

Men åh, vad det är självvalt! Jag gillar mina nyårsaftnar och det är väl det viktigaste?

Dessutom var jag väl en av relativt få, åtminstone i min egen och kringliggande generationer, som vaknade upp till det nya året utan minsta antydan till baksmälla.

Nu får vi se vad detta nya år kan tänkas ha att bjuda på. Jag ger inga invecklade nyårslöften. Senaste femton åren har jag varje nyår bara sagt till mig själv att kommande år ska bli bättre än föregående. Jag har inga storslagna drömmar, det var länge sedan jag hade det. Jag vill bara må bra. Helst varje dag och ibland vill jag få känna den där totala harmonin som kan skölja över en när man minst anar...

Händer det något bra och positivt utöver det, är det bara en bonus.

God fortsättning på er!

....